Tänk på onsdag har det gått exakt 21 veckor sedan vi fick se dig för första gången, våran lilla sprattelgroda! Tiden har gått så otroligt fort samtidigt som dessa få dagar som är kvar känns som dubbla. Kan inte förstå att du snart kommer vara på utsidan och sprattla istället för att vara under mina revben :) Om du bara visste vad alla längtar efter dig! 2 dagar kvar till BF och du behöver inte vänta till sista sekund, du är mer än välkommen tidigare <3

Men någon bebis ser det inte ut att bli inom den närmsta framtiden. Hon verkar trivas riktigt bra därinne och som det känns nu inte den minsta plan på att komma ut till oss. Jag däremot känner mig sprickfärdig och mitt bäcken samt rygg nära bristningsgränsen. Sover som en kratta och vaknar flera gånger per natt. Kan det inte bara sätta igång nu, tack? :)

Inget är som den sista väntan, oj så sakta tiden går..